21 augusti 2009

Aftonbladet väljer sida - igen.

Kvällstidningen Aftonbladet har en för svenska förhållanden särdeles brokig historia. Från en start i december 1830 som envis förkämpe för yttrandefrihet och rättvisa under grundaren Lars Johan Hierta, via en period som nazistorgan under familjen Sohlman 1851-1929 och Torsten Kreuger (bror till Ivar Kreuger) 1929-1956, till socialdemokratisk ända fram till 2009.

Politiskt stödde Aftonbladet helhjärtat Tyskland och nazismen under Adolf Hitlers regim. Tidningens många gånger framförda åsikt var att det vore bäst för Europa att låta Hitler ta över. När det 1945 inte längre var lukrativt att vara nazisttidning inledde Aftonbladet en vinglig politisk kurs som slutade i att LO 1956 tog över. Tidningen blev därvid förutsägbart socialdemokratisk. När så LO 1996 sålde 49,9% av aktierna i Aftonbladet till norska Schipsted (som också äger förra högertidningen Svenska Dagbladet) började resan mot politisk idioti och ren populism. När Schipsted 2009 köpte upp sig till 91% var Aftonbladets socialdemokratiska episod slut. Aftonbladet har nyligen återvänt till sina rötter, inte till de frihetliga som man kunde hoppats, utan till de nazistiska i och med sitt starka stöd för politisk islam och sitt ofta publicerade hat för Israel. Det senaste exemplet är något som skulle kunna vara en hjälpligt uppdaterad återutgivning av något ur "Sions Vises Protokoll" eller nazisttidningen "Der Stürmer".

Judarna dödar och stjäl kroppar - har vi hört det förut?
I ett reportage, skrivet av frilansjournalisten Donald Boström och sanktionerat av Aftonbladets uppenbart antisemitiske ansvarige utgivare, beskrevs hur en allvarligt skottskadad palestinier som förts bort av israeliska militären fördes tillbaka död fem dagar senare. Kroppen var då uppskuren från buken till hakan och därefter ihopsydd. Tidningen publicerade också en bild på kroppen. Den aktuella händelsen inträffade 1992, alltså för tolv år sedan, och Donald Boström använder nu sitt utrymme med Aftonbladets välsignelse för att i bästa Der Stürmer-anda anklaga den israeliska militären för organstöld. Några bevis för denna moderna excess i judehat har naturligtvis inte Boström. Att mannen på bilden av allt att döma blivit obducerad och sedan hopsydd är inget alternativ som förespeglar varken Boström eller Aftonbladets ansvarige utgivare. Att obduktion av personer dödade av armé eller polis torde vara rutin i en rättsstat ägnar Boström inte heller en sekunds tanke - inte ens när han har haft tolv år på sig att tänka efter. Han har naturligtvis heller inte kontrollerat huruvida den döda kroppen saknade några organ när den återlämnades. Någon kontakt med den israeliska armén eller Israels rättsvårdande myndigheter har han tydligen heller inte haft. Hans historia baseras helt på vad hans palestinska källor har matat honom med, något eget tankearbete har Boström uppenbarligen inte utfört trots att han har haft tolv (12!) år på sig.

En lång tradition av judehat.
Boström och Aftonbladet fullföljer stolt traditionen av judehat från "Sions Vises Protokoll" och tidningen "Der Stürmer" från nazitiden i Tyskland. Tidningen "Der Stürmer" var så grov i sitt judehat att flera höga nazister, bland annat Hermann Göring, förbjöd den inom sitt fögderi. Att judehatet nu sextio år efter nazismens fall har återkommit har sin grund i den stora invandringen av muslimer till Sverige. Dessa är antisemiter in i märgen; judarna är islams ärkefiender och ska till varje pris utplånas. Den svenska politiskt korrekta journalistkåren och politiska eliten har för länge sedan valt sida i konflikten mellan judar och araber. De står helt klart på muhammedanernas sida som nyttiga idioter (dhimmis är det arabiska uttrycket för dessa underkuvade otrogna) och släpar dagligen bränsle till den antisemitiska brasan, även om materialet ibland tryter och de måste söka inspiration hos de gamla nazisterna. Det är hög tid att Aftonbladet återigen politiskt betecknas (Nazi).